look what you've done to me.

hej. har inte uppdaterat på grund av personliga skäl. har hänt en jättejobbig sak som jag håller på att ta mig igenom. ingen anar hur svårt det är, hur hemskt det var att behöva bli förnedrad på det sättet. ingen förstår på riktigt och det märker jag verkligen. jag är så besviken på så mycket, på så många.. efter denna händelsen så har jag blivit välidgt "anti" mot allt och alla. jag har sagt byebye till en som stod mig nära, pågrund av att hon inte alls är pålitlig. jag har vetat detta hela tiden att hon är en falsk tjej, men inte försen nu vill jag inte ha med henne att göra. innan tänkte jag att "jag måste ha henne som vän för vi har ändå varit vänner länge, och när jag väl är med henne har vi kul", men nu efter den händelsen som jag tvingas gå igenom så har jag verkligen blivit "anti". jag har inte längre problem med att kicka ut någon från mitt liv som har varit en nära vän till mig om denne gör det minsta fel. jag har sagt hejdå till många på senaste och inte bara just den här tjejen. kanske låter det knäppt, men jag har blivit så otroligt sårad av denna händelsen så jag vill mest vara ensam, akta mig för andra människor eftersom risken finns där hela tiden att bli sårad. innan var jag liksom tvungen att få "mitt sista ord sagt" när jag sa hejdå till en "vän", men nu vill jag inte ens ha det där sista lilla sista ordet sagt, jag vill bara aldrig mer ha med dem att göra. jag bara bestämmer mig för att jag inte vill ha med den personen att göra och sen blir det så. jag tar bort henne på facebook, raderar hennes nummer och tittar inte ens på människan när jag ser henne på stan. innan hade jag brytt mig och tänkt på gamla minnen osv om jag sett personen, men nu är personen som luft för mig. det är en konstig, ensam men en skön känsla som jag har fått. jag har blivit lite av en enstöring efter vad som hänt mig. men det är inte alls konstigt, det som hände mig har verkligen satt sina spår. det trodde jag faktiskt aldrig att det skulle hända mig, jag har aldrig förrut låtit något som någon annan gjort mot mig, såra mig så här mycket. jag blev verkligen skadad av den händelsen, men ingen förstår. det är alltid samma gamla visa "jag förstår, jag finns, det fixar sig, blabla". men fyfan vad skönt det hade kännts om en enda person hade bara tagit tag i mig och kollat mig i ögonen, kramat mig hårt och länge och sagt "fyfan vad jag är glad över att du lever". jag är hela tiden ledsen innerst inne för vad som hände, och för vad som kommer hända härnäst. men tro mig, du kommer aldrig undan med vad du har gjort. även fast jag har gått ner mig själv så pass mycket just nu, så skulle jag aldrig få för mig att någonsin acceptera vad du gjorde mot mig. jag har stått upp för mig själv och anmält dig. samtidigt som jag är förstörd så har jag också lite av min starka sida kvar, jag står upp för mig själv och tänker inte låta dig komma undan. jag kanske räddar en annan tjej från att bli behandlad på samma vis och gå igenom det jag nu får gå igenom, genom att låta dig ta ditt straff. för du kommer få sitta ditt straff, på ett eller annat vis. jag kan fortfarande inte riktigt förstå att du gjorde som du gjorde mot mig. du anar inte, du anar verkligen inte hur mycket du skadade mig, både i själen och på min kropp. för första gången på länge i mitt liv har jag blivit trasig.

sen vill jag också tillägga att jag är ändå glad över dem vänner jag har, som har visat sitt stöd på sitt eget sätt. vill inte försumma er bara för att många andra har sårat mig. men nu vet ni hur jag mår.

vackra unge, du är stark! keep ya head up, du vet var jag finns !

tack kära emina! <3