Vill börja detta inlägget med att skriva att detta är MIN blogg och jag skriver ut mina känslor i den, mina åsikter, mitt synsätt på olika saker och ting. Med andra ord, jag skriver vadfan jag vill här.

- Fyfan säger jag bara. Kvällen började bra igår och jag trodde verkligen det skulle bli en awesome kväll. Istället blev det den värsta festkvällen på länge, väldigt länge... Även fast jag också är sårad, så kommer jag aldrig förlåta mig själv för vad jag gjorde igår. Sån jävla äcklig ångest har jag i kroppen. Fyfan.

Och sen till vissa som var med mig igår och bara "antog" att jag hade kommit hem. GUESS WHAT? Jag stod i ystad alldeles själv ända fram tills min mamma hämtade mig klockan halv sex imorse. Det var antagligen ett missförstånd alltihop, men om man verkligen hade brytt sig om mig, hade man då inte frågat MIG och inte andra människor om vart jag tog vägen osv, eller hade man inte det? Det hade jag iallafall gjort om någon av mina vänner bara hade försvunnit. o.O Detta är inte menat som någon "arg uthängning" eller något, jag vill bara skriva av mig dessa hemska känslorna jag har i min kropp just nu.. Som sagt så var det kanske ett missförstånd or something, men jag kan inte hjälpa att jag ändå är besviken. Jag vill inte vara det, jag hatar att vara det, men jag är det ändå! För man undrar faktiskt...


Såhär snygg och glad var jag först.
Sen åkte jag hem skamsen samt jävligt ledsen och la mig i sängen klockan sex på morgonen.

P.s Ja jag vet att jag kan vara en crazy biatch i vissa situationer MEN folk som inte vet något ska inte öppna truten. Punkt slut. Äckliga snobbar som finns i ystad, riktigt fula är ni. Puss puss! D.s